Svenska Skidförbundets bildande

Svenska Skidförbundet bildades under ett möte på hotell Knaust i Sundsvall den 11 december 1908. På inbjudan stod det "i och för bildandet av ett skidförbund". På plats för att ta det historiska beslutet fanns 80 RF-föreningar varav genom 17 ombud.

Enhälligt beslutade deltagarna att bilda Svenska Skidlöpningsförbundet (namnet ändrades 1911 till Svenska Skidförbundet). Överstyrelsen godkände åtgärderna och utsåg förbundsstyrelse, som konstituerade sig den 9 januari 1909.

Förbundets förste ordförande blev Fritz af Sandeberg, tidigare ordförande i Främjandet och ledamot av FU.

År 1910 upptogs 108 röstberättigade föreningar med sammanlagt 12 641 medlemmar i förbundet. Snöbollen hade nu satts i rullning. Och den rullade snabbt:

• Vid 25-årsjubileet registrerades 1 168 klubbar med cirka 133 000 medlemmar.
• Till 50-årsjubileet hade siffran stigit till 2 009 klubbar och drygt 300 000 medlemmar.

LÄS MER: Tidslinje – nedslag i Svenska Skidförbundets historik

Fjorton förbundsordförande

Trots Svenska Skidförbundets över hundraåriga historik har det letts av endast fjorton ordförande, vilket vittnar om stabilitet.

Den förste, Fritz af Sandeberg, som huvudsakligen ägnade sig åt organisatoriska frågor, avlöstes 1910 av C G A Lindencrona, som drev igenom ett avtal med Främjandet samt inledde samarbete med Finland och Norge. Sven Hermelin, 1915–22, arbetade med framgång på att stärka förbundets ekonomi. Tack vare detta kunde skidbackar byggas, skidparker skapas och aktiva skickas till tävlingar i utlandet.

Sixtus Janson, med rätta kallad riksbyggaren, ordförande 1922–48, såg till att inleda storhetstiden för svensk skididrott. En moderniseringsprocess sattes in på alla fronter. Samtidigt internationaliserades skidsporten på allvar när det internationella skidförbundet skapades 1924, med stor påverkan av det svenska skidförbundet, och det första olympiska deltagandet i Chamonix 1924.

Svenska aktiva vann storartade framgångar på både olympiska- och VM-arenor. Under denna epok gjorde även den moderna utförsåkningen på allvar sitt intåg i Sverige. Talanger skolades till mästerskap. Framgångarna lät inte vänta på sig.

Internationellt har Sverige gjort betydande insater inom internationella skidförbundet FIS och bidragit till att den svenska skidåkningen vunnit ytterligare erkännanden. Framförallt kan nämnas Sigge Bergman, som inte bara var sekreterare i det svenska förbundet (från 1939) och ordförande under en tioårsperiod utan även generalsekreterare i FIS under en lång följd av år.

SSF:s förbundsordföranden

De förbundsordförande som manövrerat den svenska skid- och snowboardskutan under årens lopp är följande:

1. 1908–1910 Fritz af Sandeberg
2. 1910–1915 C G A Lindencrona
3. 1915–1922 Sven Hermelin
4. 1922–1948 Sixtus Janson
5. 1948–1952 Björn Kjellström
6. 1952–1961 Sigge Bergman
7. 1961–1965 Karl Arne Wegerfelt
8. 1965–1974 Nils Stenberg
9. 1974–1977 Stig Synnergren
10. 1977–1982 Arne Jägmo
11. 1982–1996 Sven Larsson
12. 1996–2008 Carl Eric Stålberg
13. 2008–2018 Mats Årjes
14. 2018– Karin Mattsson

Generalsekreterare/förbundsdirektörer

Den förste av Svenska Skidförbundets generalsekreterare var Sigge Bergman, som kombinerade sitt ordförande uppdrag med kanslichefens och även fungerade som sådan efter sin ordförandetid.

• 1961–1975 Sigge Bergman, förbundssekreterare
• 1975–1986 Ivan Egerstål, generalsekrererare
• 1986–1996 Johan Sagner, generalsekreterare
• 1996–1998 Stig-Roland Bergqvist, generalsekreterare
• 1998–2002 Mats Årjes, förbundsdirektör
• 2002–2003 Jan Larsson, förbundsdirektör
• 2003–2007 Ulf Nilsson, förbundsdirektör
• 2007–2008 Tomas Ringsby Petersson, förbundsdirektör
• 2008–2011 Per Lehman, förbundsdirektör
• 2011–2015 Niklas Carlsson, förbundsdirektör
• 2016–2016 Katarina Fahlén, tf förbundsdirektör (2016-01-01–2016-07-31)
• 2016–2023 Ola Strömberg, förbundsdirektör
  
• 2023– Pernilla Bonde, generalsekreterare