Att tävla i backhoppning

Är du intresserad av att tävla i backhoppning eller vill du bara veta hur en tävling fungerar? Här finns en kortfattad beskrivning.

Backhoppning är en spännande och rolig idrott som kräver både mod och teknik, vilket gör tävlingarna mycket spännande att följa. Men hur går det egentligen till att tävla i backhoppning? Här beskrivs olika momenten i en backhoppningstävling.

Starten

Tävlingen börjar med att hopparna kliver ut på rampen i backen. I de större backarna finns en startbalk som hopparna sätter sig på medan de väntar på att få starta. Själva rampen kan variera i höjd och lutning beroende på backens storlek, men den är alltid utformad för att ge hopparna tillräckligt med fart och höjd för att kunna göra en lång och hög hoppning. När en hoppare är redo att starta börjar färden från startplattformen nerför rampen.

Hoppet

När hopparen når K-punkten på backen, den punkt där backens lutning ändras och därifrån hoppets längd räknas, hoppar han eller hon från rampen ut i luften. Hopparens kroppshållning är mycket viktig i detta skede, eftersom det påverkar luftfärden, det kräver både balans, mod och teknik.

Landningen

När hopparen kommer ner från luften är det viktigt att landa säkert och stabilt. Landningsområdet flackare än resten av backen och är utformad för att ge hopparen en mjuk landning. Hopparen måste ha rätt hastighet och rätt vinkel när han eller hon landar för att undvika skador.

Bedömning

Varje hopp bedöms av en jury som vanligtvis består av fem domare som bedömer hoppet baserat på kriterier som längd, stil och teknik. Poängen som hopparen får beror på hur väl han eller hon utförde hoppet och landningen, och baseras på hopparens tekniska färdigheter och prestationer på olika moment i hoppet. Följande faktorer vägs in i bedömningen:

1. Stilpoäng: Stilpoäng delas ut för hur väl hopparen utför hoppet i luften och hur väl han eller hon landar på backen. Domarna bedömer faktorer som spänst, flykt, balans, kontroll och flyt i hoppet.
2. Hoppets längd: Längden på hoppet mäts från startplattformen till landningszonen och är en viktig faktor i bedömningen. Ju längre hoppet är, desto högre poäng kan hopparen få.
3. Vindförhållanden: Vindens riktning och styrka kan påverka bedömningen av hoppet, och domarna tar hänsyn till vindförhållandena när de bedömer hoppet. Om vinden är för stark eller för svag kan det påverka hopparens flykt och landning negativt.
4. Punkten (K-punkt): Punkten, eller K-punkten, är den punkt på backen där hopparen ska landa för att få maximala poäng. Bedömningen tar hänsyn till hur väl hopparen lyckas landa på eller nära K-punkten.
5. Fall: Om hopparen faller eller gör en dålig landning dras poäng av från den totala poängsumman. Fallpoäng kan också ges om hopparen inte håller sig inom gränserna för backen eller gör andra regelbrott.

Bedömningen i backhoppning är subjektiv och kan variera beroende på domarnas åsikter och tolkningar av reglerna. För att undvika för stora skillnader i poängsättning används därför flera domare som bedömer hoppet oberoende av varandra och sedan tar medelvärdet av deras poäng.

Finalen

En backhoppningstävling kan innehålla flera omgångar, där hopparna gör flera hopp i olika kvalomgångar, för att sedan hoppa en finalomgång. Den som där har fått högst poäng vinner tävlingen.

I internationella backhoppningstävlingar såsom Olympiska spelen, världscupen eller VM, brukar finalomgången bestå av en enda hoppomgång. Alla hoppare får göra ett hopp i finalen och den som har den högsta poängen efter att alla har hoppat vinner tävlingen. I vissa mindre tävlingar kan det förekomma flera hoppomgångar i finalen, men det är inte vanligt i stora internationella tävlingar.