Fakta – Den hållbara idrottaren

Svenska Skidförbundet lyfter frågor som berör psykiskt och fysiskt välmående.

Svenska Skidförbundet vill vara en förebild för alla idrotter och ge möjlighet till utbildning som ökar kunskapen och förståelsen för hur aktiva idrottare bibehåller både fysiskt och psykiskt välmående. Ett första steg var lanseringen av handböckerna Den hållbara skidåkaren och Den hållbara idrottaren.

Båda handlar om hur idrottare kan sträva efter en hållbar energibalans och lyfter frågor om till exempel ätstörningsproblematik, stress, överträning, sömnbrist och symptom relaterade till kvinnligt och manligt hormon.

Forskningsbaserad

Den hållbara skidåkaren var först ut och har sitt ursprung i ett forskningsprojekt om kvinnliga idrottare på Mittuniversitetet som genomfördes av bland andra Martina Höök som är doktorand och längdlandslagstränare. Höök skrev Den hållbara skidåkaren utifrån sina egna erfarenheter inom längdskidåkningen tillsammans med dietisten Emma Lindblom och psykologen Emma Forsén Mantilla.

Denna har sedan utvecklats till ytterligare en handbok med namnet Den hållbara idrottaren, en modifierad version med en bredare målgrupp som vänder sig till alla idrottare.

– Det är dags att börja prata om det som ingen vågar prata om. Tränare och aktiva diskuterar allt för sällan mental ohälsa, stress, energibrist, stört ätande eller menstruationsrelaterade problem och symptom, viktiga ämnen som betyder mycket för den totala hälsan och prestationen, säger Martina Höök.

LÄS MER: Utbildning och handbok

Kunskap och samtal om hälsa måste öka

Forskning från Mittuniversitetet visar att både kunskap och kommunikation om hälsorelaterade ämnen måste öka både bland aktiva idrottare och deras resurspersoner. Det behövs för att främja långsiktig rörelseglädje och välmående bland idrottare i alla åldrar.

Båda handböckerna riktar sig därför till idrottare, ledare, föräldrar och vårdnadshavare/föräldrar.

– Det här är ett arbete som aldrig blir riktigt färdigt utan utvecklas ständigt men med handböckerna har vi en bra plattform att utgå från och förbundets mål är att arbeta aktivt med idrottarnas hälsa och välmående, på alla nivåer och i alla led, för att skapa den hållbara skidåkaren, avslutar Höök.

Dialog om kroppsfixering

Ett exempel på bakomliggande orsaker som kan skapa problem med bland annat energinivåer kommer ur den kroppsfixering som är en del av många unga människors vardag. Det finns underliggande krav på hur människan bör se ut, äta och träna och det finns en risk att särskilt unga hakar på trender som inte är hälsosamma. Vissa av dessa trender har visat sig vara direkt farliga för en idrottande person som elitsatsar eller tränar på motsvarande sätt.

Tidigare längdstjärnan Charlotte Kalla välkomnar dialogen och tycker att det är bra att det nu finns källor till så mycket kunskap som sprids till unga idrottare.

– Tänk om jag inte hade varit så stressad över kolhydrater och unnat mig fler mjukmackor, och inte tänkt att knäckebröd är enda vägen, säger tidigare elitlängdåkaren Charlotte Kalla.